Den här helgen har varit rätt kass. Visste att det skulle komma någon gång. Allt gick ju så bra. För bra. Fattade själv att det inte kunde fortsätta så, man kan inte må så bra speciellt länge, det kommer alltid något dåligt. Inte för att vara pessimist, utan för att vara realist. Inte för att jag vet än om det är dåligt, jag kanske bara inbillar mig, men den där gnagande känslan har vuxit i mig hela helgen. Känns inte alls bra.
Jag har inte gjort ett skit. Typ. Inte mycket vettigt, utöver att träna då. Vilket gått sådär, kroppen har varit seg. Skulle plugga massa, blev ett kapitel. Inga uppgifter. Och jag har inte läst det vi ska till labben imorgon. Tappade bort motivationen någonstans där i lyckoruset och nu när humöret sänkts verkar motivationen inte ha följt med tillbaka. Tänkte julpynta också, men det blev inte av. Ingen julkänsla alls, så kändes fel att göra det. Försökte lyssna på julmusik, men det kändes inte heller bra. Så struntade i det med.
Enda bra med helgen var att Ine var här och umgicks med mig igårkväll. Och dampade lite med mig. Och mina telefonsamtal med Jennifer, såklart. De är alltid bra. Och telefonsamtalet från Toni och Adde igår natt. De är så söta. Men ja, det var väl ungefär det. Annars har jag bara gått runt och smådeppat och lyssnat på musik. Och kollat film.
Jag måste rycka upp mig. Jag vill inte vara sån här. Det känns inte bra. Det känns inte som jag. Jag måste prata med dig imorgon. Om något. Vad som helst. Bara jag inte är för nervös. Jävla skit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar