vila i frid, världens bästa Stefan

Jag trodde aldrig att jag skulle behöva höra det här. Jag trodde aldrig att jag skulle behöva skriva det här. Det känns helt overkligt, jag kan inte riktigt förstå det. Jag trodde aldrig att jag skulle reagera så här när någon jag inte kände dog. Men sen kunde jag ju heller aldrig tänka mig att det skulle vara du..

Du har varit min idol sen första gången jag fick veta vad hockey var för något. När jag var liten brukade jag låna pappas dator och läsa om dig. Vi har suttit hemma många gånger och pratat om vem vår favorithockeyspelare är. Jag har alltid svarat du. För det första var du en otroligt bra målvakt, enligt mig den bästa. För din förmåga att alltid tända till lite extra när det var slutspel, att alltid vara bäst när det verkligen gällde. För det andra var du alltid så glad. Jag minns när jag och mina systrar var i Kinnarps Arena för att kolla på matcherna, jag kommer ihåg hur glada vi blev när du åkte in på isen. Hur vi alltid följde dig lite extra mycket, hur vi alltid blev glada när du räddade ett skott. Hur vi alltid skrek lite mer när vi hejade på dig. Jag kommer aldrig glömma dina kullerbyttor efter att Hv vunnit sina matcher. Jag kommer aldrig glömma när din son precis hade fötts och vi stod i klacken och skrek "Grattis Stefan!" och "Harry Liv". Hur du stod där och verkligen bara sken av lycka. Det var så du, du verkade alltid så glad. Du verkade alltid så trevlig och omtänksam. Du lyste verkligen upp. Det är precis som Wennerholm skriver:
"Killen som var en sådan härlig och omtänksam person mitt i en sport som tillhör de tuffaste. En spelare ingen kunde tycka illa om. Inte ens motståndarfansen."

Jag hade ingen aning om att jag kunde reagera såhär när någon känd person dog. Men egentligen är det kanske inte så konstigt, med tanke på vad du betytt för mig och hur mycket jag har sett upp till dig. När jag har kämpat på för att bli bättre har jag haft dig som förebild. När jag har drömt om att bli stor inom en sport har jag sett upp till dig, både för att du var duktig och för att du var en sån otroligt härlig människa. För mig är du hockey, för mig är du bäst.

Min vägg pryds redan av en Liv-halsduk och en Liv-tröja, det har den gjort ett tag. Nu hoppas och tror jag att din tröja även kommer hissas upp i Kinnarps Arena. Om någon har gjort sig förtjänt av det är det du.

Vila i frid, bästa Stefan. Och som min lillebror sa; spela nu jävligt många vinstmatcher i himlen. <3