lite avund, lite saknad

Ibland kommer jag på mig själv med att avundas min syster. Avundas henne för det hon har och för det hon inte har något behov av att ha.

Hon har alltid varit en mycket lugnare person än jag. Aldrig haft behovet av att åka iväg och upptäcka nya saker och träffa nya människor på nya ställen. Hon har inte samma rastlöshet som flyter i mitt blod. Hon behöver bara ha det som är viktigast för henne och har hon det, då är hon nöjd. Jag önskar att jag också var sån.

Ibland önskar jag att mitt liv var lite mer som hennes. Att det var jag som bodde i ett mysigt hus ute på landet med min fästman och världens sötaste lilla son. Att jag kunde få gå runt och pyssla i huset, åka ut med fika till min kille när han jobbade, springa runt i höstlöven med mitt barn. Att jag bara kunde få bo långt bort från allt vad storstad heter, att jag bara kunde få gå runt bland ängarna och bara njuta av att ha en familj.
Jag önskar att jag får uppleva allt det där någon gång. Att jag någon gång kan vara helt nöjd med något.

Idag saknar jag min syster ännu mer än vanligt. Min fina syster, som även är en av mina finaste vänner. Det kommer hon alltid vara. Önskar att jag bodde lite närmare henne just nu..

skulle göra vad som helst för att uppleva den friheten igen

Stadsluften skaver som sår i mina luftrör. Skär som vassa små knivar för varje andetag jag tar. Det trycker över bröstet och jag kippar paniskt efter andan, men det enda jag får ut av det är att lungorna ännu en gång fylls av avgasluften som svävar runt över den här staden.

Jag saknar den lätta, tunna luften som jag andades uppe i norr. Den kalla, rena luften som fyllde mina lungor. Hur jag varje gång jag gick av flyget tog ett djupt andetag och direkt kände hur hela jag fylldes med liv igen. Hur trycket över bröstet släppte och hur jag äntligen kunde andas igen.

Jag försöker stänga ute ljudet av all trafik på gatan nedanför, försöker ignorera sirenerna från ambulanserna som åker fram och tillbaka mellan sjukhusen. Provar på alla sätt att tänka bort skriken och skratten utanför fönstret, men det går inte. Det skaver i öronen. Det skär och jag kan inte göra annat än att längta tillbaka upp till tystnaden. Till nattpromenaderna där det enda som hördes var hur snön knarrade under mina alldeles för tunna skor. Där jag kunde höra mina egna andetag, mina egna hjärtslag.

Håller på att bli tokig av raden av röda tegelstenshus och alla ljuskryss. Får ont i huvudet av att mitt synfält fylls av asfalt och betong vart jag än vänder mig. Saknar att vakna upp på morgonen och titta ut över ett snölandskap. Vita grenar på små träd runt stora, fria ytor av orörd nysnö. Öppen natur vart jag än vände mig och bergen som tornade upp sig i fjärran. Solstrålarna som försökte nå över bergstopparna några få timmar per dag och norrskenet som helt magiskt fladdrade över staden och för en liten stund täckte alla stjärnor som vilade på natthimlen. 

nä

Det här med att försöka återuppta bloggen gick ju inget vidare, så jag struntar i det. Får väl se om jag hittar tillbaka någon gång, just nu känns det inte så. Ha det bra!

jag trivs bäst i öppna landskap

I helgen drog jag mig upp till de sörmländska skogarna för att hälsa på Simon. Blev en riktigt mysig helg med allt från att njuta av solskenet och chilla i hängmattan, vakna upp till ösregn och åska, kolla massa film och UFC, gå nattpromenader och massa annat trevligt. Så kul att träffa honom igen, så härligt att umgås med någon som verkligen känner en och där man bara kan slappna av fullständigt och bara vara. Bra helg!

mysmiddag

I lördags gick jag hem till min fina Malin för en mysmiddag med lite vänner. Blev en supergod sallad, lite vin och lite öl. De andra skulle vidare ut, men jag skulle jobba klockan 7 dagen efter, så blev en tidig kväll för mig, tyvärr. Men mysigt var det!

sommarfest

Det var tisdag. Vi var klara med terminens sista tenta. Vi hade precis fått sommarlov. Det var varmt, solen sken och humöret var på topp. Det var sommarfest!
Jag hade inte ens tänkt dra dit, men eftersom jag är så ofantligt dålig på att säga nej till fest så blev det att jag gick och handlade lite dricka och gick bort till den stora trädgården där vi skulle vara. Blev en riktigt mysig kväll med kubb, grill, vattenpipa, brännboll, drickspel, roliga samtal, lite dans och allt annat som en bra fest behöver. Kvällen avslutades nere på en bar och jag ångrar inte ett dugg att jag följde med ut den här kvällen. Så himla kul!

en liten video

Här är en liten video från 200m-loppet förresten. Jag springer på bana 2 (innerst). Ser ut som ett tard, men vad fan, jag vann ju i alla fall!